Det kallas livet

Efter en voltigetävling..


Så det kan gå. Ska man försöka sig på att blogga igen? Kanske..

Den senaste tiden känns det verkligen som att jag har bott i stallet. Och ärligt talat är jag lite trött på det. Men nu har klubben en ny häst! Jag hoppas verkligen att han kommer bli bra. "Lilla" Santi verkar iaf lovande. Det går lite fort i galoppen, men han är inte van vid att bli longerad. Däremot har han inte brytt sig om nånting vi gjort på honom. Inga rörelser mot huvudet och tyngd på rumpan har bekommit honom.
Nu måste vi bara uppfostra honom. Han är lite som en treåring som bara far runt utan att lyssna. Och det funkar inte när man väger 800 kg! Det kanske blir bättre när han känner sig lite mer hemma också :)

Träningen idag var rolig! Tänk att man skulle gå och bli lite kär i Fursten så här sent. Han har aldrig varit min favorit. Vi har ju inte heller tränat på honom så mycket. Men idag var det kul! Snacka om att det var roligt att svinga! Och kvarnen kanske inte var bra, men kändes ändå mycket bättre än det brukar.
Men stående vill jag inte öva på honom. Då blir Crescendo bra! Som jag litar på till 100% i det läget.
Hade glömt bort hur jobbigt det är att köra trekür! Visst har vi gjort litegrann på träningarna, men inte som idag. Mina ben blev gelé.
Det är roligt att för göra nya saker. Nu har jag hoppat upp till rygg vidare till axelstående. Så har jag övat på att göra splithopp på hästen. Riktigt läskigt, men kul! Kämpar också på med att komma upp på båda fötterna när jag hoppar själv till stående. Går nästan ibland..
Idag fick jag dra upp alla andra till stående. Vad kul det är när man kan ta i allt man har och alla bara flyger upp!

Nu är jag supertrött! Men god middag blir det iaf. Tacos. Som det blir typ en gång i veckan.. :P

Fred och kärlek